Preventivmedel till alla

Idag finns det många olika typer av preventivmedel som går att välja mellan och som kan komma att passa just dig. Här finner du tio varianter som skiljer sig i form, hormonmängd och storlek. Bland annat p-ring, p-stav, p-plåster och p-piller.


Långverkande preventivmedel

Hormonspiral

Hormonspiral är ett säkert preventivmedel som kan fungera bra för personer med riklig mens då En hand som håller upp en hormonspiral. Ett förekommande preventivmedel som enbart fokuserar på området runt livmodern.blödningarna minskar. Spiraler är receptbelagda och finns på apotek, de sätts sedan in i samband med en gynekologisk undersökning.

Det går att välja mellan en 3-årig alternativ en 5-årig spiral, vilket kan kännas tryggt då en slipper komma ihåg daglig dosering, som med p-piller.

Gulkroppshormonets inverkan på livmodern gör att blödningar kommer oregelbundet och kan efter en tid upphöra helt så länge spiralen är kvar.

Biverkningar är däremot ovanliga då hormonmängden är mindre och verkar lokalt i området kring livmodern, men en del kan uppleva humörsvängningar, cystor på äggstockarna samt inflammation i övre könsorganen. Många anser också att det kan göra ont vid insättning och uttag.

Kom ihåg att spiralen inte skyddar mot könssjukdomar, så använd kondom som komplement vid tillfälliga kontakter.

Bildtext: Såhär placeras en spiral i livmodern.

Kopparspiral

Till skillnad från hormonspiralen innehåller kopparspiralen inga hormoner och påverkar inte ägglossningen. Det går dessutom bra att använda kopparspiral fastän du inte har varit eller har fött barn. Den ger även ett säkert skydd mot graviditet och skyddar upp till fem år.

Dessvärre skyddar inte kopparspiralen mot könssjukdomar. Du kan dessutom komma att blöda mer och få mer mensvärk.

Spiralen kan sättas in när som helst, oavsett om du har mens eller inte. Har du inte mens är det viktigt att först göra ett graviditetstest. Det är också vanligt att du får testa dig mot könssjukdomar innan spiralen sätts in.

En hand som håller upp en p-stav. Ett vanligt förekommande preventivmedel.
P-stav

P-staven sätts in i armen och är av mjuk plats, ungefär lika stor som en tändsticka. Den innehåller ett hormon, gestagen, som påverkar slemhinnan i livmodern och sekret i livmoderhalsen så att du inte blir gravid.

När p-staven är på plats avger den hela tiden hormon som går direkt ut i kroppen, vilket gör att kroppen får ett jämnt upptag av hormonet.

Hur mensen ställer om sig för just dig vet du först när du provat. Vissa får perioder med oregelbunden mens, konstant blödning eller perioden med ingen mens alls.

P-staven skyddar i tre år och du kan bli gravid på en gång om du inte sätter in en ny p-stav alternativt väljer något annat preventivmedel.

Kortverkande preventivmedel

P-piller

P-piller är ett preventivmedel i tablettform som innehåller två olika hormoner, östrogen och gestagen, vilket är samma hormoner som finns i p-ring och p-plåster.

En karta p-piller- Ett vanligt förekommande preventivmedel i Sverige.När du hämtat ut dina p-piller får du kartor med 21 eller 28 tabletter. Vilken sorts karta du har beror på vilken sorts p-piller du använder. Om du har en karta med 28 tabletter är några utan hormoner – sockerpiller. Dessa piller är bra för dig som har svårt att komma ihåg när du ska börja på nästa karta.

Om du har glömt att ta ditt dagliga piller kan det påverka ditt skydd mot graviditet, se därför till att ta dina p-piller vid samma tidpunkt varje dag.

Fördelar med p-piller är att de ofta minskar problem med mensvärk, finnar och PMS. Risken för cancer i äggstockarna, livmodern och tjocktarmen minskar och du kan på ett enkelt sätt skjuta upp din mens om den kommer olägligt.

Nackdelar är att du måste komma ihåg tabletterna varje dag, de skyddar inte mot könssjukdomar och de kan, speciellt i början, ge biverkningar som finna, spända bröst, nedstämdhet och minskad sexlust.

Minipiller

Till skillnad från vanliga p-piller innehåller minipiller bara östrogen och inte hormonet gestagen.

Det kan ta lite tid för kroppen att vänja sig vid hormonet i minipillren. I början kan du till exempel få besvär som senare försvinner, bland annat mellanblödningar, ont i huvudet, finnas, nedstämdhet och mindre sexlust. Om besvären inte försvinner efter tre månader, testa ett annat skydd.

Om det är första gången du använder dig av minipiller brukar du först få ett recept för tre månader. Inom den tiden får du komma på ett återbesök till den mottagning du varit på och stämma av hur det funkar.

Du kan börja med minipiller med en gång, oavsett om du har mens eller inte, men det tar sju dagar innan du är skyddad mot graviditet. Om du däremot börjar på mensens första dag, är du skyddad redan från första dagen.

Minipiller har en månadskarta med 28 piller per karta.

Kondom

Vid samlag är en kondom ett skydd av tunt gummi som du kan sätta på en penis eller en sexleksak.

En karta röda kondomer med smak. Ett vanligt kommande preventivmedel i Sverige.Kondom är det enda preventivmedel som skyddar mot könssjukdomar vid olika sorters sex som slidsamlag, analsamlag och om du har munsex med en penis.

Kondomen sätts på en penis som har stånd eller på en sexleksak och för att kondomen ska skydda mot sjukdomar och graviditet är det viktigt att ha den på under hela samlaget.

Förutom att den skyddar mot sjukdomar och graviditet påverkar den inte kroppen på något vis och är dessutom väldigt lätt att få tag på.

Nackdelen är att det kan behövas en del övning innan den går lätt att sätta på och känns skön att använda.

P-plåster

Du sätter själv på p-plåstret någonstans på huden. Det kan vara var som helst utom på brösten eller där huden är irriterad. När du haft plåster i tre veckor ska du vara utan i en vecka. Under den veckan får du mens som ofta kommer igång efter ett par dagar.

P-plåster avger hela tiden hormoner som går via huden direkt ut i kroppen, vilket gör att kroppen för ett jämnt upptag av hormoner.

Fördelarna är densamma som med p-piller. Nackdelarna är att huden där plåstret sitter kan bli irriterad. Om du väger mer än 90 kg finns det även en risk att p-plåstret inte ger fullt skydd mot graviditet.

P-ring

 P-ring sätts in i slidan och är gjord av mjuk, genomskinlig plats och är cirka fem centimeter i diameter. Hand som håller upp en p-ring. Ett vanligt förekommande preventivmedel i Sverige.Den innehåller samma hormoner som finns i p-piller och p-plåster, östrogen och gestagen.

Ringen sätts in på samma sätt som du sätter in en tampong. När den väl sitter inne i slidan känns den inte alls. Den kan sitta i slidan i tre veckor. Den fjärde veckan tar du ut ringen och är utan i en vecka. Under den veckan får du mens.

Det är ovanligt med biverkningar med en p-ring då hormondosen är låg och jämnare än vid till exempel p-piller. Men vissa kan uppleva biverkning som ont i huvudet, finnas, nedstämdhet eller minskad sexlust, speciellt i början.

Om du har migrän med så kallad aura ska du undvika p-piller, p-ring och p-plåster.

Närbild på en p-spruta. Ett preventivmedel som är vanligt förekommande i Sverige.P-spruta

P-spruta innehåller enbart hormonet gestagen, precis som minipiller och p-stav. Eftersom sprutan innehåller en mycket högre dos gestagen än till exempel minipiller räcker det med att ta sprutan var tredje månad.

P-spruta har en biverkning som är bra att ha i åtanke. Den höga hormondosen gör att du riskerar att förlora benmassa, framförallt om du är ung. Det ökar dessutom risken för benskörhet när du blir äldre. Använd därför inte p-spruta om du är under 18 år. När du slutar använda sprutan blir bentätheten som vanligt igen.

När du använder p-spruta kan du få oregelbundna blödningar i upp till ett halvår. Efter det försvinner ofta mensen så länge du fortsätter använda p-spruta som skydd.

Pessar

Ett pessar är en liten skål av silikon som sätts in i slidan så att den täcker livmodertappen. Om den ska Pessar i ett rosa fodral. Ett vanligt förekommande preventivmedel i Sverige.skydda mot graviditet måste den sättas in innan samlag och användas tillsammans med spermiedödande medel eller pessargel.

Du sätter in pessaren själv genom att trycka ihop den och sen göra in den i slidan som en tampong.

Det finns två olika sorters pessarier. Den ena är något större och täcker ett större område vid livmodertappen och kallas ibland vaginalpessar eller slidpessar. Den andra typen kallas cervixpessar och är något mindre.

Ett vaginalpessar kan sitta inne i slidan högst ett dygn, 24 timmar, och ett cervixpessar kan sitta i högst två dygn, 48 timmar.

Då pessaren går att återanvända är det ett miljövänligt preventivmedel och som inte heller innehåller några hormoner. Nackdelen är däremot att du måst planera och sätta in pessaret innan du har samlag samt komma ihåg att den inte går sitta in för kort eller för lång tid.

Dagen efter-piller (endast när det blir ett måste)

Dagen efter piller kallas även akut p-piller och är en tablett som du kan ta efter ett oskyddat samlag för att minska risken att bli gravid.

Tabletten innehåller ett hormon som gör att ägglossningen uteblir eller skjuts fram och bör tas så snabbt som möjligt då risken att bli gravid minskar ju snabbare du tar den.

Det finns två olika typer av akut p-piller. En sort som du kan ta upp till tre dygn efter ett samlag och en sort som du kan ta upp till fem dygn efter ett samlag.

Att mensen kommer aningen tidigare eller senare efter att du tagit ett dagen efter piller är vanligt. Det är också normal med mellanblödningar.

Efter att du tagit ett akut-piller kan du må illa, få huvudvärk och ont i magen. Det är inte farligt och brukar lägga sig efter en dag eller två.